torsdag, april 19, 2007

IV Theives - If we can´t escape my pretty


Historien om förgrundsgestalten Nic Armstrongs avancemang till skivkontraktet lär enligt obekräftade uppgifter startat från en recension i modeblaskan Dazed And Confused, som flickvännen påpassligt försåg med en demo. Ifall det i den riktiga världen utanför skivbolagsbiografier är så enkelt, låter jag vara osagt, men jag förstår varför de nappade.

Redan på förra årets smygstart med EP'n "Day is a downer" kunde man ana en svulstig gitarrpop som lutade sig mycket mot sång och gitarrdueller i värsta Cooper Temple Clausle- andan. Utan förbehåll överraskas jag inte heller när Noel Gallagher öser superlativ för Nottingham-kvartetten. Ifall jag även påstår att bandet hittat sitt sound någonstans i korsningen mellan Hurricane # 1 och Paul Weller - förstår ni vart det barkar.

Till en början svävar jag på moln och börjar hysteriskt sjunga med så att folk i parken på väg till kontoret vänder sig om och fnyser åt mig. När den inledande entusiasmen lägger sig målar fyramannabandet upp en påtaglig powerpop som doftar tidlöst gitarrskrammel. Oförargligt, men ändå hemtrevligt. IV Thieves har en styrka att snickra ihop låtar och fungerar habilt trots sin oförargliga aura. Det trista med debutalbumet är dock att det inte fyller upp rummet hur mycket jag än vrider upp volymen. I och för sig är det skönt med melodier som inte kräver för mycket uppmärksamhet, men jag vill bli berörd.

Textmässigt finns de vanliga kärleksbekymren med som i "Take this heart" och "Die in love". Visserligen tuffar de på, men tyvärr saknas den lilla extra gnistan och tyvärr lyfter de lite för sällan för att bli en riktig fullträff. Bluestolvan "Have Pity" skiner dock upp, och molnen på pop-himlen skingrar sig. Plötsligt passar alla beståndsdelar som jag lite för ofta saknat innan. Även den inledande singeln "You can´t love what you don´t understand" och även "The Sound and the fury" bländar mig med brillianta melodikrumbukter som slutligen får mitt svaga hjärta att ändå längta till nästa skiva.

You just a child on your one
and don´t you wonder around all alone
to catch a death fight in the unknown
there´s nobody out there

Betyg: 3 av 5
Text: Daniel Robertsson
Länk: myspace.com/ivthieves
Texten tidigare publicerad på
www.revolver.nu

Inga kommentarer: