Att starta en ny musiktidning i Sverige med långa reportage känns på pappret som ett tufft ekonomiskt beslut. Chansen att hitta annonsörer i en krisbransch är som sagt verkligen en utmaning. Delar av redaktionen har gedigen bakgrund i form meriter från kulturredaktioner inom morgonpressen men även främst fanzineaktiga Ondskan. Tidskriften trycker verkligen på de långa texterna där vi i debutnumret får följa med till Bollywood och möta Vishal Dadlani som är en av landets mest framgångsrika låtskrivare och producenter, en hissnande resa med målande beskrivningar från ett bullrigt Bombay.
I Stockholm däremot möter vi provocerande Johan Staël von Holstein från kulturrådet som tycker till om en rad svenska artister allt ifrån dansbandskungen Christer Sjögren till Doktor Kosmos. Den underhållande berättelse där han genom sina recensioner lyfter fram sina åsikter om allt från kulturbidrag till sin liberala livsstil lyfter verkligen musikjournalistiken ett snäpp. Holstein brer verkligen på och är onekligen en nagel i ögat på många med sina icke politisk korrekta åsikter.
Tanken att inte stirra sig blinda på olika genre utan att kasta sig hejdlöst mellan världsdelar och musikstilar är upplyftande och förvånansvärt prestigelöst. Den stora utmaningen ligger onekligen i att följa upp detta. För att samla idéer och fira av en matig debut är kanske inte det kniviga utan att hålla ut. Ondskan klarade av fem nummer, jag hoppas att Novell blir betydligt mera långlivad.
Tidigare publicerad i Situation Stockholm nr 131
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar